Något är inte som det brukar vara.
Grannens häst har inte gnäggat under natten. Det är vinter över den skånska slätten. Bonden som vaknat stiger upp och går över till granngården. Den syn som möter honom är fruktansvärd. På golvet ligger den gamle Johannes Lövgren med krossat ansikte. Hans hustru Maria sitter vid en stol med en strypsnara om halsen och nattlinnet nersölat av blod. Innan kvinnan dör på sjukhuset hinner hon säga ett ord som snart läcker ut i medierna: "Utländsk". Kommissarie Kurt Wallander vid Ystadspolisen som leder utredningen får snart anonyma hot på telefonen. Wallander inser att utredningen nu är en kamp mot tiden. Och mot en hänsynslös motståndare. En mördare utan ansikte.
Den första Wallander från 1994 med Rolf Lassgård i huvudrollen är en riktigt spännande miniserie på 3 timmar och 20 minuter och trots längden och alla sidohistorier så blir det aldrig tråkigt utan man tar sig tid att pressentera karaktärerna och man snabbar inte på utredningen med att nån helt plötsligt från ingenstans kommer på lösningen.
Det tas upp ämnen som rasism och flyktingpolitik som var ett hett ämne 1994.
För ovanlighetens skull så har man lyckats riktigt bra med rollbesättningen och alla passar i sina roller och det dyker upp massa ”kända” skåningar i småroller, typ man vet att man har sett dom i nåt men vet inte vad dom heter.
Mördare Utan Ansikte är en av dom bättre svenska polisserier och en av dom som startade den kommande vågen av svenska polisfilmer och den är fortfarande lika bra som den var 1994.
Betyg 8/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar