tisdag 25 oktober 2011

Vendetta

Svensk vapenindustri står i begrepp att leverera robotsystem till den italienska flottans nya fregatter.
Den svenska regeringen fruktar dock att ett av vapensystemen skall vidareexporteras till tredje land och vägrar att leverera fler än tre system. Mitt under pågående förhandlingar kidnappas de svenska representanterna.
Tillsammans med sin kollega Joar Lundwall får Carl Hamilton i uppdrag att resa till Sicilien. Förhandlingarna med Don Tommaso misslyckas, Hamilton och Lundwall gör sig beredda att åka hem. Strax före avresan skjuts Joar av Don Tommasos bror. Hamilton ligger kvar bredvid sin vän, sin dotters gudfar, chockad. Kampen mellan Carl Hamilton och Don Tommaso tar sin början.

Den fjärde filmen baseras på bok nummer sex och är mer actionbetonad än föregångarna med fokusering på shootouts, fighter och biljakter snarare än den realism som fanns i tex. Den Demokratiske Terroristen som var mer thriller än action.

Stefan Sauk tog över rollen som Hamilton och han känns som ett bra val för jag tror inte att Skarsgård hade funkat som actionhjälte, Per Graffman som spelar Lundwall känns lite för snäll för den rollen men så blir han ju avrättad också.

Det finns två versioner av Vendetta, en som gick upp på bio som är 129 minuter och serieversionen som är nästan sex timmar och tyvärr är serieversionen i princip omöjlig att få tag på då den bara visats på tv en gång 1996 och dessvärre är det SF som sitter på rättigheterna så den lär aldrig komma på nåt hemformat.

Det märks att det mycket som saknas i bioversionen även om man inte sett den långa bl.a. så kommer det en kvinnlig gisslan som man inte får veta nåt om och andra scener som man inte fattar nåt av men om man kan bortse det så är bioversionen ändå helt ok även om den känns lite segt.


Betyg 5/10

måndag 24 oktober 2011

Mannen Från Mallorca

Kriminalinspektörerna Johansson och Jarnebring är de första som anländer till ett kallhamrat rån mot ett postkontor i Stockholm på Luciadagen. Johansson tar upp jakten på rånaren men förlorar spåret i en skola och rånaren kommer undan med bytet. Ett antal våldsamma händelser inträffar till synes helt oberoende av varandra och efterhand börjar spåren peka mot en viss polis.

Klassisk svensk snutfilm när den är som bäst och spänningen är på topp när man får följa vanliga poliser som försöker ta reda på sanningen som högre makter försöker dölja. Det är mest klassisk spaning som vi får se och en biljakt som för att vara gjord 1984 är riktigt snygg.

Sven Wollter spelar Jarenbring, samma roll som han senare skulle upprepa i I Lagens Namn, här tillsammans med Thomas Von Brömssen som Johansson och dom får till en bra stämning mellan varandra.

En sak som är bra är att man har använt sig av riktiga poliser och alkisar i biroller för att ge en ökad trovärdighet.

En bra svensk snutfilm helt enkelt.


Betyg 8/10

Blå Måndag

Småtjuvarna och vännerna Leo och Roger begår ett av sina vanliga inbrott. Ett inbrott som slutar i katastrof.
Ewa, en ensam och desillusionerad ung kvinna, får ett livsavgörande besked. Av en slump kolliderar deras livsöden när Leo och Roger planerar sin stora kupp.
Ewa inleder ett förhållande med Leo. Efter en tid upptäcker hon deras planer. För att rädda sitt liv är hon tvungen att liera sig med dem.
De tre dras in i en våldsspiral och vägen till den överraskande upplösningen blir kantad av brutna löften och döda kroppar.

Svensk film när den är som allra sämst och för dålig för att den ska kunna bli ”bra”

Det börjar med att Leo och Roger gör inbrott på en däckfirma där dom ska sno mobiltelefoner, varför skulle det finnas ett parti begagnade mobiltelefoner inlåsta i ett skåp på en däckfirma?

Senare jobbar Leo i tunnelbanan med någonting som inte framkommer och han hittar en ritning över en tunnel och ser att det står bankvalv i ena hörnet och får en idé att råna banken.

Det är nu det börjar att spåra ur för det blir för mycket folk inblandade som det måste tas död på och lägligt nog så har Ewa tillgång till en charkfabrik där dom kan göra sig av med liken genom att mala ner dom till köttfärs,

Man skulle ju kunna tro att dom ska ta sig in i banken via tunneln som Leo hittade ritningen på eftersom att dom håller på och borrar i den i flera scener men i stället så blir det ett vanligt rån med tillhörande shootout.  

Det är ingen bra film men har ändå viss charm i sin uselhet med massa logiska luckor och konstiga scener.


Betyg 3/10

söndag 23 oktober 2011

Den Demokratiske Terroristen

Den tyska underrättelsetjänsten har tipsats om en tysk terroraktion i Sverige. De söker en svensk som ska infiltrera, och oskadliggöra den sista aktiva cellen i Röda Arméfraktionen, Carl Hamilton med sin vänsterbakgrund, är den enda tänkbara för uppdraget.

Den Demokratiske Terroristen är den tredje filmen som bygger på den andra boken om Hamilton och den ska ses som film två om man ska följa det kronologiskt, Dock finns tv-filmen Förhöret som kom före men den är bara förhöret från Fiendens Fiende som inte kom med i serien, troligen mest pg.a att den skulle bli för lång då så jag räknar inte med den bland dom övriga.

Filmen känns inte lika mörk som föregångaren Täcknamn Coq Rouge och det är inte heller mycket till action men det behövs inte för spänningen är på topp, Början kan kännas lite seg innan Hamilton får kontakt med terrorgruppen men efter det så flyter det på bra resten av filmen.

Skarsgård känns mer bekväm här än i förra filmen och dom tyska skådisarna gör för det mesta bra ifrån sig, har nog inte sett nån av dom i nåt annat så jag har egentligen inte nått att jämföra med men tycker att dom funkar bra ändå.

En intressant sak är att filmen nästan är helt på engelska och tyska och Hamilton har endast tre repliker på svenska i början vilket höjer trovärdigheten till skillnad från amerikanska motsvarigheter där alla talar samma språk perfekt oavsett varifrån dom kommer och vart den utspelas.

Jag vet inte om det saknas mycket jämfört med boken men filmen känns ganska komplett fast det hade varit intressant att få veta lite mer om terroristerna än vad dom heter och vad några jobbade med innan dom gick med i organisationen.


Betyg 8/10

lördag 22 oktober 2011

Täcknamn Coq Rouge

SÄPO får information om ett planerat terrorattentat kallat Plan Dalet även känt som Guds Hämnd och tvingas ta hjälp av Carl Hamilton som är löjtnant i svenska marinen och specialutbildad av CIA, Topptränad, livsfarlig och skoningslös. Han hamnar så småningom i Libanon på jakt efter vapnet som användes vid mordet på Säpos sektionschef för Mellanösternfrågor. Under tiden anfaller ett israeliskt extremhögerkommando PLO-högkvarteret

Den första filmen om Hamilton är en intressant och spännande politisk thriller som har viss verklighetsbakgrund då liknande händelser utspelades i norska Lillehammer 1973.

Filmen är inte lika fartfylld som efterföljande filmer och serier men jag tycker att den flyter på bra för den blir aldrig tråkig och attentatet på slutet är riktigt snyggt gjort för att vara från 1989.

Stellan Skarsgård gör rollen som Hamilton riktigt bra och är min favorit av alla som gestaltat honom genom åren, Övriga skådisar är typiska för den här typen av film från den tiden.

Tydligen så saknas flera viktiga scener från boken och andra har ändrats och fått mer actioninslag och det förvånar mig inte alls med tanke på hur det gick för efterföljande Vendetta och Hamilton när dom gick upp på bio, dessvärre lär vi nog inte få se nån längre version av Coq Rouge så det blir till att läsa boken i så fall.


Betyg 7/10

fredag 21 oktober 2011

Bekännelsen

Hur kommer det sig att en vanlig människa plötsligt kan bli indragen i en mordhärva? Thomas och Nina väntar barn och håller på att renovera sitt hus vid en sjö någonstans i ett somrigt Sverige. En dag kommer ett estniskt par förbi macken där Thomas jobbar och från den dagen ändras allt.

Det här är lätt en av dom bästa svenska thrillers som jag någonsin sett och man verkligen känner hur ångesten och paniken kommer krypande ju längre det går och ju svårare det blir för dom inblandade att försöka klara sig ut härvan av lögner.

Serien är nästan tre timmer men det känns inte för det blir aldrig tråkigt för det händer nåt nästan hela tiden och när man tror att det är på väg att få ett slut så händer det nåt oväntat som gör att man inte vill sluta titta.

Skulle kunna fortsätta att hylla den hur mycket som helst men tycker att det är bättre att ni ser den själva om ni vill ha en kvallitets thriller som håller hela vägen.


Betyg 10/10

torsdag 20 oktober 2011

Falsk Som Vatten

Den vackra poeten Clara blir blixtkär i John Hjortfeldt. Hon lämnar sin svartsjuke sambo för Johns skull. John börjar leva ett dubbelliv; ett liv som förlagsdirektör med fru och barn, ett annat med Clara. Plötsligt får Clara för sig att hon är förföljd och bevakad men av vem och varför?

Falsk Som Vatten är något så ovanligt som en thriller och av Hasse Alfredson och han lyckades få till en riktigt spännande historia och avslöjar inte vem den skyldige är förens det är 10 minuter kvar, dock finns det en scen om man är uppmärksam som visar vem det är.

Malin Ek som spelar Clara gör bra ifrån sig även om det blir lite överspel i vissa scener men det blir ändå godkänt, synd att hon inte fick fler större roller efter den här för det fanns helt klart potential hos henne.

I övriga roller syns bl.a Sverre Anker Ousdal och han känns inte helt rätt i rollen som John då han mest verkar besvärad, Örjan Ramberg dyker upp som sliskig förläggare som har ett hemligt förhållande med Johns dotter och Philip Zandén smyger runt och är mystisk.

Lite synd att Alfredson inte gjorde fler thrillers för den här är verkligen bra och jag hade gärna sett några till av honom.


Betyg 7/10

I Lagens Namn

Kriminalkommissarie Jarnebring står inför sitt svåraste fall, Ett fall som är så känsligt att många av hans kollegor vänder honom ryggen och snart vet han inte vem han kan lite på, vem som är vän eller fiende.

Det börjar med att några unga energiska poliser misshandlar ett fyllo och det framkommer att dessa poliser har ovanligt många anmälningar på sig och Jarnebring bestämmer sig för att gå till botten med det hela, Samtidigt så försöker knarkspan sätta dit en förmodad knarkkung som dom unga poliserna också intresserat sig för.

I Lagens Namn är en av dom mest realistiska och brutala polisfilmerna som gjorts i Sverige och Stefan Sauk är verkligen riktigt obehaglig i rollen som ledaren för ”gänget”, Det hotas och misshandlas pundare och annat löst folk.

Sven Wollter funkar bra som den ”snälla” polisen Jarnebring som han tidigare spelat i Profitörerna och Mannen Från Mallorca.

Filmen bygger på boken Samhällsbärarna av GW men det är inte mycket som är lika mellan bok och film för i boken är Jarnebring bara en biroll.

Ann Petrén dyker upp  i en av sina första roller som hora som blir antastad av snutarna i en scen.

Rekommenderar ingen att köpa filmen på dvd då den har 4:3 bild och o.a.r är 2:35 så man förlorar ungefär halva bilden, Den har visats på tv i o.a.r så förhoppningsvis så släpps den med korrekt bildformat nån gång men till dess så får man nöja sig med att se den på tv.

Skulle gärna ge filmen högsta betyg men tyvärr så känns slutet en aning krystat och konstigt.


Betyg 8/10

lördag 15 oktober 2011

Kronvittnet

Den regniga natten då Thomas tog med Jenny på restaurang blev början på en lång mardröm,
Jenny ger sig iväg efter ett häftigt gräl med Thomas. Sedan dess har ingen sett henne.
Kommissarie Lambert på mordroteln kopplas in på fallet som nu rubriceras som mord.

Gösta Ekman spelar kommissarien som bestämt sig för att sätta dit Thomas som spelas av Per Matsson för mord samtidigt som det visar sig att han själv haft ett förhållande med Jenny och det ställer till vissa problem när även Thomas fru börjar att undersöka vad som hände den där natten.

Det är verkligen nåt speciellt med svenska thrillers från senare delen av 80 talet och här har man fått till en spännande historia som håller hela vägen med oväntade händelser och vändningar så blir det aldrig heller tråkigt.


Betyg 6/10

Ögat

Hon älskar honom besinningslöst, Han är besatt av henne. Allt kunde ha varit bra.

Vad hon än säger, och vad hon än gör, så kan hon inte övertyga honom att det är han, och bara han, som är Mannen i hennes liv. Att hon inte skulle kunna älska någon annan. Han beslutar sig för att testa deras förhållande till det yttersta…

Samuel Fröler spelar Fredrik som är besatt av sin fru och fejkar sin egen död för att testa om hon fortfarande kommer att vara honom trogen.

Det stora problemet är att filmen känns lite för lång när den nästan är två timmar även om det bjuds på en del spänning i form av att Fröler smyger runt och filmar sin fru och försöker få henne av vara otrogen.

Frun som spelas av Lena Endre har en "fling" med Mikael och han misstänker att allt inte står rätt till och börjar söka efter sanningen.

Filmen är del fem av sju i Richard Hoberts svit som De Sju Dödssynderna och tillsammans med Händerna och Spring För Livet den enda som kan klassas som thriller och det spelar ingen roll om man inte har sett dom föregående filmerna i serien men man förstår vissa saker bättre om man gjort det men som sagt inget krav.


Betyg 4/10

fredag 7 oktober 2011

Läckan

Sune Bergström tillhörde eliten vid Rikskriminalen men är nu omplacerad till "skrivbordstjänst". Han får rutinuppdraget att utreda dödsfallet av en högt uppsatt tjänsteman på finansdepartementet. Det som till en början ser ut som ett självmord leder snart in i en korruptionsskandal på högsta nivå. Den döde var en av nyckelpersonerna i det hemliga arbetet med statsbudgeten. Vad gömmer sig i maktens korridorer?

Anders Ahlbom spelar den stereotypa svenska filmsnuten med alkoholproblem och taskig relation till sin familj, i början känns det kanske lite överdrivet när Sune kommer till jobbet halvpackad och ingen reagerar speciellt utan det verkar mest normalt.

Serien är en typisk SVT produktion från 90 talet i regi av Mikael Ekman som tidigare gjort flera filmer om Hassel och det bjuds på en del spänning men det håller inte riktigt hela vägen i dom fyra timmar som serien varar, dom hade gärna kunnat skippa 1 timme och fått till det lite tightare men i det stora hela så är det en fullt godkänd serie med bra skådisar som är typiska för den här typen av produktioner.

Några scener utspelas i en videobutik och serien utspelas 1994 men det hänger affischer för Ekmans Jönssonliganfilmer som är gjorda på 80 talet, känns inte så troligt att dom fortfarande skulle hänga där typ 15 år efter att dom haft premiär fast det är nog bara jag som tänkte på det men så är jag filmnörd också, det skymtar även förbi en Hasselaffisch och några Transferfodral vilket jag uppskattade.  

Betyg 5/10  

onsdag 5 oktober 2011

Irene Huss - Tystnadens Crikel

En ung man hittas död, dumpad i en container. Kroppen är naken, blodig och sönderslagen. Obduktionen visar att offret har GHB i kroppen och har fått utstå piskrapp, skärsår och brännmärken. Allt tyder på att han har blivit kidnappad och utsatt för sexuella övergrepp och tortyr. Det verkar röra sig om en organiserad liga som gjort detta tidigare, det här är bara första gången offret har dött. Spåren leder till en nattklubb som Irenes dotter Jenny och hennes kompis besöker, ovetande om faran. Irene Huss och hennes kollegor får problem med utredningen när de som blir utsatta inte anmäler brotten på grund av skamkänslor, och av rädsla för att någon ska få reda på vad som hänt.

Lite bättre än förra filmen En Man Med Litet Ansikte men den påminner en hel del om Wallander – Mörkret och inte heller den är speciellt bra,

Likt förra filmen så blir det aldrig riktigt spännande och mot slutet väntade jag bara på att det skulle ta slut, visst det är ett viktigt ämne som tas upp men dessvärre så orkar jag inte bry mig om offren.

Nu återstår två filmer om Huss den här omgången men jag börjar tappa hoppet om att dom skulle kunna rädda och ge serien ett värdigt avslut.


Betyg 4/10

tisdag 4 oktober 2011

Apelsinmannen

Apelsinmannen utspelar sig i det tidiga 1950-talets Stockholm, en tid präglad av politiska skandaler och förföljelsemani, som gick ut över kommunister och homosexuella. I denna värld gör den unga Birgitta sina erfarenheter, av erotik, narkotika, poesi och polisintriger.

Ingen regelrätt snutfilm utan mer än vanlig thriller men det förekommer poliser men inte i några direkt stora roller, Tyvärr en ganska seg historia som aldrig blir riktigt spännande.

Det börjar med ett mord och ett jagat vittne och sånt brukar ju vara spännande men trots att man lyckats att få med flera stora namn så blir det aldrig riktigt bra, det enda som jag reagerade på var den grafiska lesbiska sexscenen som kändes lite väl för att vara en produktion från SVT år 1990, Dock har man lyckats att få till miljöerna riktigt bra och det känns som på 50talet.

Serien är strax under två timmar men se hellre nåt annat för den är inte bra.


Betyg 2/10